"Det bekväma sittandet är en "konst", vilket det icke bör vara. Istället bör tillverkningen av sittmöbler ske med sådan "konst" att sittandet i dem icke blir någon "konst"

/ Bruno Mathsson

Bruno Mathsson

För 100år sen föddes Bruno Mathsson 1907 den 13 januari.

Hans pappa var fjärde generationen i möbelsnickeri så Bruno var väl mer eller mindre uppväxt med möbelsnickeri. Han gick i kommunal folkskola men blev skoltrött och hade då ingen språkkunskap. Men Bruno hade självstudier och fick sedan börja låna böcker och tidskrifter från Röhsska Konstslöjdmuset i Göteborg. Och Bruno lärde känna den dåvarande intendent, Gustav Munthe, som blev en viktig kontakt för hans senare karriär. Och för Bruno var det väldigt viktigt att har närhet med naturen.

Karriären.

År 1930 arrangerades en hantverks- och industriutställning i Värnamo. Bruno far, Karl Mathsson ställde där ut en traditionell barokstol som var Brunos arbete. Och av hantverksföreningen fick han ett resestipendium som gjorde att han fick möjligheten att åka  bl a och besöka Stockholmsutställning.

1931 fick Bruno sitt första uppdraget att rita en stol till Värnamos lasaretts väntrum, då han provade sin teori om att göra  sitsen i sadelgjordsmatta för att få ett bekvämt sittande utan stoppning och resårer. Och stolsramen var i massivt trä. Men personalen på Lasarettet tyckte stolen var hemskt ful så dom gav stolen öken namnet, Gräshoppan.

Bruno blev fascinerad och ville prova och utveckla sina teorier och började studera "sittandets mekanik". Han tex. Satte sig bekvämt i en snödriva och studerade och tecknade av sitt avtryck som hans kropp hade gjort. Och började experimentera med böj-limningsteckniken. Efter brunos upptäckt gjorde han en serie stolar, grundstolarna. De kallades arbets-, vil och liggstol mod. Under åren 1933-2936.

Gustav Munthe erbjöd Bruno att göra en utställning i Göteborg. Och visade upp sin nya stol serien och sitt smarta fällbord. Utställningen blev en succé och Bruno Mathsson hade gjorde sitt genombrott och kallads nu formgivare i Sverige. År 1936.

Redan ett år efter va han med i världutställningen Paris Expo, där han fick Grand Prix för sin Paris säng. Och år 1939 fick Bruno en stor beställning till museet, Museum of Modern Art i New York. Och samma år var hans möbler med i världsutställningen i både i New York och Golden Gate - utställningen   i San Francisco.



        
Paris - Jetson 66



Hus Arkitekturen.

Under krigs åren blev det problem med expotera material, och började då använda andra nya material. Efter krigsåren kunde bruno med sin fru Karin göra en längre USA resa under åren 1948-1949. Bruno Mathsson fick inspiration till att skapa sina berömda glashus. Det första var sin egna utställningshall i Värnamo.

Den ena av husets väggar var en tegelmur när de tre övriga av Bruno Mathsson eget patent, Brunopane, som bestod av tre skiktglas med mellanrummen fyllda med isolerande kvävgas. Och byggnaderna var och speglades Bruno sin funktionella och närheten till ljus och naturen. Det börjades levereras byggnader  och glashus efter de Mathssonska principerna. Men fick motstånd vid ansökan om bygglov. Bruno tröttnade på allt motstånd och upphörde med sitt husbyggande och inga fler hus för kunds räkning, 1960.

Men Paret Mathsson lät bygga sitt första hus 1960  i Frösa-kull, Halmstad. Ett hus där gränserna mellan ute och inne suddades ut. Och byggde sedan en villa vid Vidösterns strand söder om Värnamo och 1973 ett hus i Portugal där paret tillbringade sina vintrar.

Japanska möbler.

Under 1960-talet gick Bruno tillbaka till möbelskapandet. Tillsammans med den danske poet och matematikern Piet Hein utveklades Superellipsbordet och Spännbenet med både trä och stål.

År 1969 visades för första gången Bruno Mathsson sina möbler i Japan. Och på Japans idéer öppnades n utställning i Swedish Center Building i Tokyo. Bruno gjorde även en kollektion möbler anpassade för japansk licenstillverkning. Och är idag är de möblerna svensktillverkande på Japansk marknad.

Superellipsbord, design 1964

Sista åren.

Efter sina Japan resor fortsatte Bruno med sitt skapande. Bruno Mathsson var nu känd över hela välden och åter igen var hans möbler med en utställning till Museum of Mordern Art, 1978 och fick en rad priser och utmärkelser och fick titlen som professor av svenska regeringen år 1981. Bruno var en konstnär, envis och klurig smålänning från Värnamo. Och tröttnades aldrig ut på att skapa  nya möbler för ny tid. Han gjorde tex. En arbetsplats för dator användare med en så kallad "vinge" som avlastar skulderpariet.

År 1986 blev ritbord och fåtöljen Minister den sista möblen Bruno Mathsson lämnade efter sig.

Av sjukdom dog Bruno Mathsson 1988. Men än idag finns hans möbler och verk kvar som både konst och brukförmål. På museerna uppfattas idag hans möbler som fräscha, moderna och funktionella av dagens människor. Han lämnade efter sig ett kulturarv.

Pernilla 1944

Källa: Studiebesök på Brunos Museum,

flygblad, 2007

http://www.bruno-mathsson-int.se/